Bältesmjukare
Tyg: Röda flodhästar från IKEA, Limegrön baksida Ditte från IKEA, Svart kantband från stoff och stil samt rött kardborrband från stoff och stil.
tunika
Tyg: Lila velour från stoff och Stil
Jag är upptagen!
Jag fick således sova till 10 i morse då jag vaknade av en arg Elvira som hade tröttnat på att sitta i gåstolen.
amningskonst
Om att amma
När jag födde Alissa var jag fast besluten att jag skulle amma henne, dock hade jag köpt hem ett paket med ersättning bara utifall att amningen inte skulle fungera eller ifall det skulle hända någonting som gjorde att jag inte kunde amma tillfälligt. Amningen kom igång bra och vi behövde aldrig öppna det där paketet och vi gav till slut bort det. Jag ammade Alissa fullt tills hon var 4 månader då vi började med smakisar och sen vid 6 månader slutade jag amma henne till sömns och när hon var 8 månader slutade vi amma helt.
Elvira däremot ammar jag fortfarande väldigt mycket. Hon är 10 månader och vi har inga planer på att sluta inom det närmaste. Kan jag amma henne tills hon är 2 eller 3 så kommer jag att göra det, jag vill att det ska vara hennes eget val om hon vill fortsätta amma. Det kommer vara en stor sorg när hon slutar amma och självklart så ligger det även egenintresse i att amma henne men jag skulle aldrig tvinga henne att amma om hon inte ville.
Det finns väl ingenting mer tillfredsställande än att kunna föda sitt barn med sin egen kropp, att veta att man räcker till, att man duger, jag hämtar tröst i det när jag känner mig trött och värdelös. Den där ersättningen har stått i mitt skafferi som en trygghet, inte som ett egentligt alternativ. Dessutom är det hemskt bekvämt, man behöver aldrig glömma maten hemma, har man gjort det så behöver man inte leta reda på en butik och köpa mat till barnet, man kan mata det ändå. Och tänk på japan, hur många barn det är där som inte får mat för deras mammor ammar inte och de kan inte få tag på ersättning. Eller i de länder där de inte får tag på rent vatten... Jag är lyckligt lottad som bor i Sverige.
Rent logiskt kan jag absolut förstå och acceptera att man inte vill amma och framförallt att man inte vill amma så länge. Jag kan se den skuld man kan känna över att ens kropp inte gör som man vill, inte ger barnet vad det behöver men känslomässigt kan jag inte förstå, jag har aldrig upplevt att inte vilja amma och det gör att jag måste lära mig att vara mer ödmjuk inför det hela, jag måste lära mig att förstå, att inte utstråla mina egna känslor inför det hela. Ska jag arbeta som doula måste jag bli mer ödmjuk, måste jag bearbeta, måste låta bli att dömma.
Vi har köpt bil!
Till slut hittade min pappa en annons på en mazda 626 kombi. Jättefin var den och priset var bra.
Den är från -99 och i slutändan prutade vi ner den lite grann.
Så himla skönt!
Doulautbildning
Vitt matbröd
Det här behöver du…
(1 sats)
50 g jäst
5 dl vatten (37º)
2 tsk honung, socker och sirap
2 msk olja eller
flytande margarin
2 tsk salt, gärna flingsalt
ca 13 dl (ca 780 g) vetemjöl (gärna vetemjöl special)
Gör så här…
1. Rör ut jästen i det ljumma vattnet i en bunke. Tillsätt honung, socker eller sirap, fett, salt och nästan allt mjöl och arbeta kraftigt ihop till en smidig deg. Tillsätt eventuellt lite mera mjöl, degen ska släppa från bunkens kant. Eller blanda allt i en degblandare och knåda väl.
2. Jäs degen övertäckt till dubbel storlek ca 30 minuter.
3. Ta upp degen på mjölat bakbord. Forma och baka ut den till olika bröd och lägg på plåt, smord eller med bakplåtspapper.
4. Låt degen jäsa övertäckt en andra gång ca 30 minuter. Värm under tiden ugnen till 200 grader.
5. Grädda brödet ca 30-40 minuter, det är klart när det låter ihåligt när du knackar på undersidan på det.
6. Låt det svalna på galler under bakduk om det ska ha mjuk yta eller utan bakduk om det ska vara knaprigt.